Sökresultat:
382 Uppsatser om Grundläggande programmering - Sida 1 av 26
Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?
Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.
Nyanl?nda ungdomars skrivutveckling i svenska som andraspr?k ? en unders?kning i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska
I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).
VÀgen till Cobol : programmering med engelskliknande sprÄkelement
Sekretessbelagd.
Adaptivt e-lÀrande av grundlÀggande programmering med Live-programmering
e-lÀrande handlar om hur man ska ha tillgÄng till lÀrandeinformation vart man Àn Àr, oberoende enhet sÄ lÀnge internetuppkoppling finns. Adaptivt test Àr ett test som kontrollerar anvÀndarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. lÀroinnehÄllet efter anvÀndarens kunskaper. Live-programmering Àr dÄ anvÀndaren kodar i ett program som ger direkt feedback pÄ vad koden gör.Problemet bestÄr utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhÄlls frÄn en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webblÀsare med hjÀlp av live-programmering.Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida dÀr anvÀndaren fÄr testa de olika algoritmerna.
M?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.
Funktionell Programmering : En framtidsprognos
Trenden inom systemutveckling och programutveckling gÄr mot ett mer anvÀndande av multiprogrammeringsparadigmer.Funktionell programmering har fÄtt mer uppmÀrksamhet pÄ senare tidoch utvecklingen tycks över lag gÄ Àn mer Ät detdeklarativa hÄllet dÀr programmeraren fokuserarmer pÄvad som skall utföras och inte lika mycket pÄ hur. Under en tid har det objektorienteradeparadigmet varit dominerande, kommer det vara sÄ i framtiden? Funktionell programmering skiljersig frÄn imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivÄ.Microsoft har implementerat programmeringssprÄket F# i Visual Studio 2010. F# Àr ett funktionelltprogrammeringssprÄk som Àven stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# fÄfunktionell programmering som paradigm att vÀxa? Kommer F# fÄ nÄgot genomslag iprogrammeringsvÀrlden? Genom att höra experter och företags Äsikter vill vi framstÀlla en prognosför F#.
Undflyende inom teorin om booleska funktioner
Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos
booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man
lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen.
Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi
som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av
l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.
Demokrati i den svenska gymnasiereformens utvecklingsprocess. : En djupstudie om utvecklingen av Àmnesplanen för programmering.
Denna studie av utvecklingen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och pÄ vilket sÀtt som aktörer pÄverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgÄngen för framtagningen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi Àven synliggjort vilka Äsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri bestÄr av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhÄllna frÄn Skolverkets arkiv samt en intervju med en Àmnesexpert i programmering som var anstÀlld pÄ Skolverket under GY11-projektet. UtifrÄn en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka Äsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av Àmnesplanen. För studien konstruerades ett mÀtinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.
AI-diagnostik: Framtidens medicinska genombrott eller en risk f?r patients?kerhet? En kritisk analys av transparens och sp?rbarhet vid anv?ndning av AI-system f?r Alzheimersdiagnostik i svensk h?lso- och sjukv?rd: Samspelet mellan juridik och medicinsk in
Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle
kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.
Programmering pÄ gymnasiet : En studie av viktiga faktorer i programmeringsundervisningen pÄ gymnasiet
Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.
Arbetsterapeuters erfarenhet av att arbeta med skapande aktiviteter f?r personer med diagnostiserad ?tst?rning.
Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande
h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med
skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever
st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett
mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av
deras vardag fokuseras p? kropp och mat.
Ăka intresset för programmering genom spelifiering
Den rÄdande kompetensbristen av IT-kunniga i Sverige kan pÄverka den ekonomiska tillvÀxten. Det behövs fler utexaminerade studenter som kan sÀkerstÀlla att IT-nÀringen fortsÀtter att utvecklas. Spelifiering har anvÀnts för att öka anvÀndares engagemang, intresse och motivation inom en mÀngd olika omrÄden. Det finns redan nu ett par spelifierade plattformar som har engagerat miljontals anvÀndare, till exempel Khan Academy och Codecademy. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur en spelifierad plattform skulle kunna anvÀndas för att öka studenters motivation till att lÀra sig programmering, samt fÄ fler intresserade av programmering. Sex studenter har deltagit i tvÄ enkÀtstudier som har undersökt deras motivation och intresse, vilka brister det finns i den inledande programmeringskursen och hur den populÀra spelifierade plattformen Codecademy pÄverkar deras motivation och intresse för programmering. Resultatet visar att samtliga respondenter uppskattar Codecademys design och upplever en hög motivation vid anvÀndning.
Inkludering p? lika villkor ? En studie om f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet inkludering
Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.
Tidsbesparande faktorer i Agile-metodologin: ger Extrem Programmering en snabbare utvecklingsprocess?
Detta arbete Àr ett examensarbete pÄ C-nivÄ, 10 poÀng vid LuleÄ Tekniska Universitet, avd. Data och Systemvetenskap. Arbetet behandlar traditionell systemutveckling jÀmfört med Agile tÀnkandet. Detta sker genom en jÀmförelse av vilka olika faktorer som pÄverkar utvecklingsprocessen tidsmÀssigt i vattenfallsmodellen jÀmfört med Extrem Programmering. Vi har identifierat tiden som en av faktorerna vilka bidrar till att mÄnga projekt misslyckas under traditionella systemutvecklingsprocesser.
ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande
Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns
behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt.
Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet,
kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist
p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det
finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation
det r?r sig om.